Historik

Kolonilivet i Lund började med skomakarsonen Nils Lundahl (1858–1940). Som ung kom Nils till Lund för att utbilda sig till lärare. I slutet av 1800-talet blev Nils ledamot av stadsfullmäktige och 1904 föreslog han i en motion att man skulle ta stadens fäladslotter och göra dessa till kolonilotter.

Täppans tillkomst berodde på att Lilla Råby 9 och 13 blev uppsagda på grund av byggnation. Vid uppsägningen av lotterna kom 1914 tanken på att anlägga en ordinarie koloniträdgård i södra Lund. Platsen för trädgården utarbetades av Planteringsstyrelsen i samråd med Johan Ekberg, grundaren av Täppan. Tanken var att förlägga trädgården till den av staden inköpta marken söder om Lund-Harlösa järnväg. Södra vägen var inte utlagd vid denna tid. I januari 1915 vann förslaget fullmäktiges bifall. Redan samma år anlades trädgården till en kostnad av 7 299 kronor.

Arrendeavgiften fastställdes till 8 öre/m2. 21 av områdets lotter lades ut mitt under första världskriget. Ett år senare var antalet lotter uppe i 39, 1917 var antalet 70 och 1918 var antalet 81 lotter, samma som idag! Området omgavs ursprungligen av 740 pyramidpopplar, men dessa är försvunna sedan många år tillbaka.

Från början fanns det endast potatislotter på området. Kriget rasade runt om i världen och det var ont om mat och då gav kolonierna ett bra mattillskott.

1917 byggdes de första stugorna på området. Nils Amilon nr. 83 (idag ägd av Christel Thörnqvist) och Ruth Nilsson no 16 var två av de första att bygga. Fram till 2019 ägdes lotten nr. 16 av Nils Lundahls barnbarn Carin Lunddahl. Stuga nr 31 byggdes av J. Brummer ungefär samtidigt. Brummer var aktiv både i Täppans styrelse och i Lunds kolonisters centralförening (LKC).

LKC

1915 bildades föreningen LKC (Lunds Kolonisters Centralförening), en paraplyorganisation för koloniföreningarna i Lunds kommun. LKC verkar för föreningarnas gemensamma intressen. Representanter från de olika koloniområdena i Lund träffas cirka tre gånger/år.

TÄPPANS TIDSLINJE

Verksamheten på Täppan har i mångt och mycket sett likadan ut genom åren. Odlingarna, trädgården och gemenskapen är lika viktiga idag som förr. Den stora skillnaden är att förr odlade man för att få mat på bordet, idag är det mer en njutning att duka fram egenodlat och att ha ett litet paradis mitt i stan. ”Stugan i stan”.

På1950- och 60-talenförsåg tre pumpar både Täppan och Gläntan med färskt vatten. Resterna av pumparna finns fortfarande kvar under golvet i köket. Därav namnet på vårt kök, Pumphuset. 1985–86 installerades el inom området och ungefär hälften av kolonisterna anslöt sig.

1988 - blev Täppans koloniområde detaljplanelagt.

I september 1991 invigdes Dansrotundan. I början av 1990-talet blev Täppan ett av de första områdena i Lund att få vattenklosetter, till stor glädje för medlemmarna. De gamla uthusen hade för länge sedan försvunnit och då ersatts av två ”typ bajamajor”. Avloppet från toaletthuset går till en septitank för att användas till gödsling. Under 2022 påbörjas diskussioner om att toaletterna ska anslutas till det kommunala avloppssystemet.

Under 2000-talet investerade kommunen i nya kompostanläggningar, med gjuten botten. 2015, i samband med vårt 100-årsjubileum, döpte vi våra gångar med gatunamn och nya gatuskyltar placerades ut. Allt efter en motion från Magnus Thörn koloni nr 6. I samband med vårt jubileum renoverades Pumphuset invändigt och fick ny fräsch köksinredning. Våren2016invigdes föreningens boulebana, vid sidan av Rotundan. Här är det fritt fram för alla att spela boule, även icke kolonister. Det är dock inte tillåtet att spela när Rotundan är uthyrd.

2023 renoverades pumphuset utvändigt med ny panel, nytt tak och den mörkbruna panelen fick samma gröna nyans som Rotundan.

2024 fick insidan en uppfräschning, med bland annat ny färg. 

All renovering och byggnation på Täppan är gjord av våra medlemmar, utan vars ideella krafter vi inte skulle klara oss särskilt länge. Stort tack till er alla!